«Tillbaka

 

 

Ola Sundh

 

Jag kör igen.

Utmaningen är ett kul sätt att sporra sig själv, och kanske också andra, till att träna och må bra.

Jag är med för tredje gången och är förvånad över att det är så få som antar Utmaningen.

Ett väldigt fint pris och ett bra tillfälle att nå fram till något man vill och har funderat över.

 

Förra året så klarade jag målet med antalet lopp men missade tidsmålet som var mitt nya mål från första året. Alltså Klassikern på 24 timmar. Ett snöoväder i Oxberg förstörde min möjlighet till min utmaning, skönt att ha något att skylla på. Den tidsförlusten hämtade jag aldrig in även om jag persade på resterande tre lopp i Klassikern.

 

Så Klassikern på 24 timmar blir mitt mål 2010 igen.

• Vasaloppet på 8 timmar
• Vätternrundan på 11 timmar
• Vansbrosimningen 1timme
• Lidingöloppet 3 timmar 30 minuter

Innalles 23 timmar o 30 minuter plus en halvtimme att leka med när det gäller punkteringar, omvallning, skavsår, kallsupar o.s.v.

Och i år skall jag ge mig själv bättre förutsättningar med bra och mycket träning. Inget att skylla på i år alltså, inte ens vädret.

 

Varför gör jag det då? Jo jag gillar att träna och tävla. Ju mer desto bättre.

Har alltid pysslat med lagsporter, hockey, basket, fotboll, bandy, handboll o.s.v. inga individuella sporter. Men en dålig rygg med diskbråck och Spinal stenos, de ni :-D, gjorde att jag var tvungen att träna mer individuellt. Och sedan jag bytte ut Akademiska sjukhuset mot form så är jag mycket bättre i ryggen.

 

Så länge jag tränar så fungerar rygg och humör. Som Maria brukar säga när jag är arg, sur, ledsen eller trött.  -Gå och träna med dig så blir det bättre . Och så blir det också. Alltså en enkel ekvation för mig, Tränar jag= Mår jag bra.

 

 

Förutom Klassikern så blir det ett antal andra tävlingar på vägen för att hålla humöret uppe.

Om detta återkommer jag under mina rapporter varje månad.

 

 

 

Januari
Första månaden på året har gått. Året där Utmaningen skall fullföljas och klaras.
Och det kan inte ha börjat bättre. Jag älskar vintern, speciellt som den vi får njuta av nu.
För mig kan det inte bli bättre, rejält med snö och många minusgrader. Det gör ju dessutom mina förberedelser inför årets första delmål i min Utmaning, Vasaloppet, mycket lättare.

Jag har redan åkt cirkus 40 mil. När jag och Gunnar pratade om hur många jag skull hinna med så ville jag 50 men realistiskt var 30. Nu ser det ut att kunna bli 60. Så om det inte går i år så kan jag inte ens skylla på vädret, eller kan jag det............. Vi får se vad som händer.

Så hela min träning har varit inriktad på skidor. Styrka, smidighet och teknikträning under överseende av Gunnar. Har lagt spinning och långfärdsskridskor på väntläge. Så har det funnits valmöjlighet, så har skidor alltid kommit först. Och givetvis har det blivit så att det känns bättre och bättre. Nu är det en njutning att åka. Kan jag bara lära mig valla så blir det ännu bättre.

Fast den bristande kunskapen kan bli en del av min lycka i loppet då jag låter ett proffs valla och vips så går det mycket lättare i spåret, så fiffig är jag.
Min krånglande rygg fortsäter dock att störa. Fast det fungerar med stakning och det är ju merparten av loppet så det är ok.
Januari klart godkänd på alla sätt och vis :-D

 

 

Februari + 1 mars
En fantastisk månad till ända. Bättre förutsättningar för min första del i Utmaningen kan jag inte ha haft. Snö, snö och snö. Så härligt :-D
Jag har tagit varje tillfälle till skidåkning, efter jobbet och på helgerna. Totalt blev det 58 mil innan Öppet spår.

Ett läger i Falun med andra glada Vasaloppsåkare var månadens höjdpunkt.
Träning i världscupsspår på världscupsbanor gav massor, bland annat en hiskelig massa uppförsbackar med därtill tillhörande nedförsbackar. En rejäl vurpa i en utförslöpa, spåret svängde men inte jag, gav ont i nacken och visheten om att min odödlighet är betydligt överdriven.

Jag har mest stakat mig runt 2,5:an i elljusspåret , inbillar mig att den har givit mest lika förutsättningar inför ÖS. Tänk er när jag har åkt tre mil, 12x2,5km, snacka om yr i mössan. Så är det någon som är osäker på just den sträckan så är ni välkomna till mig för vägledning.

Kroppen har varit pigg ända fram till sista veckan då huvudvärk och näsdäppa gjorde träningen omöjlig. Så under den veckan fick Gunnar jobba med en ond axel och Magda med min onda nacke medan jag själv ägnade mig åt snuvan.
Loppet gick bra, jag var så återställd som jag kunde vara och åkte in på 7.49. Det är klart under mitt mål i Utmaningen. Fast jag hade hoppats på bättre tid om jag skall vara ärlig och det skall man ju vara har mina föräldrar lärt mig. Fast jag ju aldrig riktigt nöjd, där finns det en stor utvecklingspotential.

Lite segt gick det i småsnöandet och det blev ganska slitigt till slut. En felsnörd stavrem och onda armbågar gav det hela en lite besk touch. Och slutsatsen av det hela är att jag har tränat många mil men för korta sträckor. Max tre mil vid två tillfällen är för få långa pass, kroppen fick inte den uthållighetsträning den behövde. Så blir det någon fler gång, vilket jag tvivlar på i dagsläget, så måste jag åka fler långa pass. Det positiva var att jag inte vek ner mig utan bet ihop och körde på och att ben, hjärta och lungor klarade av loppet utan problem, där fanns det mer att hämta.

Summan av februari är så positiv, kanske den bästa vintermånaden någonsin, måtte den upprepa sig gång på gång på gång.

Mars kommer att gå i Spinningens tecken nu gäller det att komma igång till nästa del, Vätternrundan, och cykla så mycket det bara går och som det ser ut ute just nu så lär det väl dröja ett tag innan racern kan plockas fram.

Jag känner mig väldigt energifylld, positiv och förväntansfull inför min fortsatta träning.

 

Utmaningen Mars
Så gick Mars i ett huj. Vasaloppet avklarat med hyfsat resultat. Och nu var det meningen att det skulle bli tung träning mot nästa mål, Vättern runt. Först några nedvarvningsmil efter Öppet spår och sedan över till spinning och styrketräning.

 

Det har väl fungerat så där, ett antal spinningpass blev det med Spin of Hope som grädde på moset. Körde 10 timmar för att riktigt få känna på ett långt pass så här innan cykeln kommer fram ur garaget och det är jag nöjd med.

 

Annars så har en ond axel och en ond rygg stoppat det mesta av träningen, så just nu går jag på sparlåga. Kör rehabträning, ingen styrka, ingen simning, ingen löpning, ingen skidåkning på platten, känns väldigt trist faktiskt. Så den kickstart jag skulle ha för nästa moment har blivit ett stort jasså.

 

Nu skidor utför i fjällen så gott det går och i alla fall en massa frisk luft, så får vi se hur det går när jag kommer hem. Då skall i alla fall gatorna vara sopade och cykeln fram så får kroppen säga vad den vill, ut på vägarna skall jag.

 

Det jag gör nu som känns allra bäst är att nyttja en ställning på jobbet där jag kan hänga upp och ner, efter det känner jag mig riktigt bra. Fast att bara hänga upp och ner hela dagarna ger ju varken kondis eller styrka så jag hoppas på ett bättre April än Mars

April
April april, jag blev så lurad på april månads träning så det finns inte.
Som senast skrivet så var det cykelträning som gällde efter skidsemester i påsk, men det blev tji.
Ryggen gjorde sin extremt påmind om sin närvaro en tidig tisdagsmorgon.
Vad den var arg på eller vad jag hade gjort för ont för att straffas så vet jag inte.
Den blandade sjukvården gav olika diagnoser och det slutade i alla fall med träningsförbud.
Så ingen riktig träning i april, bara lite småfjösande som jag vet är ack så viktig men o så tråkig.
Hängandet från förra månaden hänger i sig som toppnotering när det gäller övningar.
Så det som skulle bli en massa mil på cykel blev inte ens en tummetott, cykla inte att tänka på med den rygg vinkeln, 0 säger noll mil hittills. Jag hatar att gnälla över skador/ondskor, så nu är det färdigt med den saken.
Maj kommer att bli upphämtningens gyllene månad, snacka om att jag kommer köra ikapp och bli go o glad igen;-D

 

Maj

Maj gick lite hand i hand med april, inte så bra. Inte förrän den 17 maj, av alla dagar, kunde jag gå igång med lite mer träning, i princip 6 veckors stillestånd. Så inriktningen blev cykel för att försöka hämta in en del inför Vättern rundan.

Milen har blivit några stycken men inte tillräckligt många och kroppen fortsätter att göra sig påmind på olika sätt. Förstår inte det, jag som är så ung och vältränad.
Jag hann med SM i Duathlon med en fin 3e plats i SM för 50-54 åringar, brons i SM, de ni.
Kul med tävling och dessutom på hemmaplan under Formtopp IF:s flagga vilket gjorde det hela ännu roligare.
Jag reviderar inte min målsättning på Vättern förrän efter loppet, 11 timmar gäller fortfarande.

Jag har gått i Per Söderströms hårda skola när det gäller taktik på Vätternrundan och skall försöka praktisera den för att få bästa möjliga draghjälp. Per är den enda i Vätterns historia som har åkt fem (5) lopp utan att ha dragit en enda meter.
Nu är det alla fall uppåt i antalet träningspass och de är så skönt.

Ps Skrev jag att det var tre (3) startande i klassen Ds

 

Juni
Andra delen i min Utmaning gick av stapeln i juni, Vättern rundan.
Jag hade inga större förhoppningar om att nå min uppsatta tid, 11 timmar, i och med att träningen inte hade blivit vad den skulle för att klara detta, endast dryga 40 mil mot planerade dryga 100 milen och ett träningsstillestånd i sex veckor. Men jag skulle i alla fall göra ett gott försök.

Goda vänner, bra stämning och en vind i ryggen på tjärnens västra sida gjorde att det faktiskt gick väldigt bra ändå. Rullade i mål på 10.49 vilket gav mig ytterligare 11 minuter plus i den totala sammanräkningen. Tungt var det, lite blött första 23 milen, lite motvind i loppets sydliga riktning men jag gav mig tusan på att försöka i alla fall. Drog så lite som möjligt själv och hängde på olika grupper, blandad framgång med det receptet men det räckte i alla fall och jag är väldigt nöjd med resultatet.
Så efter att ha återhämtat mig så försöker jag simma så mycket det går för att klara Vansbro simningen. Lättaste delen rent fysiskt i Klassikern men den som är svårast att nå mitt mål i.

Hur jag än simmar så går det så ooootroligt långsamt. Frisimskurs i vintras hjälper inte. Så jag är glad att jag hittills har fixat 22 minuter bonus förutom de 30minuter jag kalkylerade med från början.
Som det känns nu så har jag stora förhoppningar om att klara min Utmaning, det skall mycket till om jag missar nu men osvuret är bäst.