Jahapp! Dagen började med att det varit inbrott på form. Vad onödigt!

Jag berättade för min Mamma.

- Jaha. Vad onödigt, sa hon. Hon är för härlig...

Sen artade sig dagen klart bättre. Fantastiskt väder, fantastiska människor. Tänk så många helt otroliga människor vi får träffa varje dag, vi på form. Det är så häftigt. Alla har sin historia att berätta; de flesta har många....

Maria och jag (och alla andra som var på The last bounce i helgen) är fortfarande aldeles höga! En sån upplevelse! För er som inte var där, så kommer det på tv / dvd framöver.

Vi vet det, för vi var där under inspelningen....

Här är Ambra i Bounce, i ett gnistrande & sprakande nummer till "Proud Mary".

Mästerfotograf? Maria Rothenborg!

Veckans höjdare

The last bounce på globen WOW! Rys på kroppen; vill ha meeeer.

Veckans downer

Snöblandat regn och hagel och svinkallt. Nej tack, nu gör vi vår.

Veckans kompis

Niki träffade "kompisar från förr" när Dogge Doggelito besökte Birgittakyrkan i torsdags. Barnen fick signerade idolkort ;-) "Shooo Elias"

Veckans träning

Hur väljer man bara en? Dance EXPLODERADE i tisdags, så bra var det. Morgonyoga bra som alltid. Fredagsspin lyxigt som alltid. Annars är vårens löpturer outstanding.

Veckans Knivsta

ICA lyxade till det för ortens alla barn och bjöd på glass och trollkonster, delade ut gosedjur och ordnade med hoppborg. Stiligt och riktigt generöst, tycker jag.

http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/nytt-stort-fotopris-till-dns-paul-hansen-1.1049117

I morse när jag gick till tåget och snö yrande kring huvudet, tänkte jag att alternativet, solsken och mildväder med uppvikta jeans och lätta sneakers, hade varit bra mycket trevligare. Då pep det till i telefonen.

"Jag undrar om du tycker det är så kul med snö fortfarande?" / Mamma

På tåget träffade jag min vän Rebecca, och vi kom på att vi var lika trötta bägge två. Rebecca är matexpert och chokladnörd - kul va? Hon får "fin-choklad" skickad hem till sig av leverantörer som vill att hon ska prova och skriva om chokladen. När hon är riktigt trött, äter hon "ful-choklad". Det är Marabou som är ful-choklad. Bra att veta, för en icke-choklad-nörd!

I skolan som jag går denna termin, får jag lära mig en hel del om mig själv. Jag lär mig mer om vem jag är, genom att förstå vem jag INTE är. Jag är inte en klassisk journalist! Jag gillar att skriva. Jag älskar inte nyheter. Jag skulle aldrig "sälja ut" nån för att få fram en nyhet.

Idag hade vi gästföreläsning med en fotograf som heter Paul Hansen. Han bjöd på ett bildspel som varade i flera timmar. Han höll oss helt trollbundna. Medan han visade helt fantastiska, vackra och fina bilder, berättade han om sitt yrke, sitt uppdrag och sin passion. ALLA känslor släpptes fram och det var omöjligt att inte beröras av det han fångat med sin kamera.

Förutom fina porträtt och snygga vinklar, vackra ljusinsläpp och gyllende snitt, visade han även bilder från krig och katastrofer. Bilder av en 15-årig flicka som mirakulöst nog överlevt jordbävningen på Haiti, men bara någon dag därpå, blivit skjuten i huvudet av polisen, för att hon tagit en spegel från vrakmassorna. Vidare hade han följt med och fotat drogberoendes liv och död på gatan, utanför samhället. Överlevande från branden på Hisingen. Svårt sjuka barns kamp för sitt liv. Inte ett öga torrt idag i det lilla klassrummet på Poppius journalistskola.

....för att beskriva hur helt fantastiska de där människorna är som dansade idag. WOW! Vilka stjärnor...

Utanför pratade jag med en tjej som undrade om det är så här dags som folk börjar strunta  i att komma och träna. Sen kom jag in i en smockfull danssal och insåg att så inte var fallet. Men det så klart, inte när det gäller dance.

Idag blev det en snabbvisit på Systembolagets huvudkontor vid kungsträdgården i Stockholm. Där hade jag och min kompis Rebecca en intervju med chefsredaktören Staffan Brännström. Han påstod sig ha världens bästa jobb på världens bästa plats. Jag kan förstå det.

Han brinner för mat & dryck. Hanlägger sitt hjärta och sin själ i att fyra gånger per år ta fram en tidning som skall informera och inspirera, utan att gå över gränsen till att bli säljande.

Som en del i detta arbete, skulle han idag iväg och provsmaka alla goda recept som ska publiceras i nästa  upplaga av Bolaget. Samt testa alla drycker som skall vara med i nästa nummer.....

Jag fick nöja mig med en rätt god kaffe i deras tjusiga lokaler. I och med att han kommer från Hjo, kom vi in på att tala om Vätternrundan, där man ju framåt lunchtid, glider in i vackra Hjo och blir serverad en vedervärdig lasagne från helvetet. Typ. Han sa sig kanske kunna piffa upp denna depå.

Hoppas han håller sitt ord. Tänk att få stanna till på tjusig trerätters med skumpa och årgångsviner nästa Vättern.

I morse läste jag igenom senaste numret av tidningen "cykla". Där ver det ett kul uppslag om framgångsrik klung-cykling och de handsignaler man använder för att allt ska flyta på fint och inga olykor ska inträffa. Där står det:

- Förutsägbarhet är A och O i klungcykling.

Det innebär att man måste kunna lita på att cyklisterna runtom, framör och vid sidan av kommer att hålla ett jämnt tempo och inte göra hastiga, oförvarnade inbromsningar eller veja och vingla till.

Vid lunch stack vi ut på cykeltur med hela familjen. Två småtjejer på varsin liten rosa-lila cykel. Det stod helt klart att de inte läst tidningen cykla. Jisses! De kör lite hit och lite dit. Tvärstannar och pekar:

- Titta Mamma, en maskros.

Tänk om man skulle köra den på Vätternrunt. Nån gång där mitt i natten, vid Vadstena klockan två, i mörkret. Tvärnita och peka ner i diket.

- Kolla hörrni, en maskros.

Inte bra alls!

Hur som helst så kom vi ut till skogen där Mormor och Morfar och Gunnar med familj väntade med grillkorv, kaffe och sockerkaka. Camilla & Andres med barn och vänner, kom dit efter en stund. Trevligt!

Jag har träningsvärk från löprundan igår. Inte i benen. I hela överkroppen. Från alla hjulningar och handståenden. Jag ska lära mig det där igen. Anna-Lena, ska vi slå följe?  

Med ett starkt och bestämt ljus, skiner solen ner på avfrostande land. Bleka små nordbor öppnar sina dörrar och kikar försiktigt ut. Kan man vara ute nu? Ja, det kan man visst.

Nu blir det fart på folket, som nästan, faktiskt, legat i ide. Några plockar fram krattor och seckatörer, och sätter full fart i trädgården. Andra plockar fram sina cyklar och drar ut på vägarna och trotsar vårvindarna. Ytterligare andra gillar bäst att snöra på sig löparskorna eller helt enkelt bara gå ut och promenera. Hur som helst, när man är ute möte man alla dessa vårväckta nordbor som cyklar, joggar och promenerar. Härligt!

Välkommen våren - välkommen livet!  

Vaknar av en liten, liten kille som öppnar dörren till sovrummet och skriker "Heeeej Mamma". Sen springer han in och kastar sig på mig och börjar babbla. Han har mycket att säga han. Precis som pappa sin.

Han har namnsdag idag; Elias. Därför fick han bestämma att vi skulle åka till en leksaksaffär och titta om det fanns nån gul helikopter. Han är galen i just helikoptrar. Det fanns en vit, och det var visst bra.

Sen Olivia bestämma. Ut i skogen, bestämde hon. Hon är en riktigt skogsmulle och djurvän, så fastän det var både kallt och blåsigt, drog vi med filtar och matsäck ut i en skogsbacke. Supermysigt, så klart!

Jag har en konstig vana, att alltid ta med löparkläder när famiiljen åker nånstans. Jag tänker att det säkert blir perfekt att springa hem från vart vi nu är. Det blev det nu! Ungefär en mils löp blev det, hem från skogsgläntan. Kallt med fint och framförallt underbart!

Sen var det Majas tur att bestämma. Maja 4 år ville springa. Med Mamma. Så när jag kom hem, hade hon tagit på löpartajts och springskor. Sen stack vi.

De där små, lätta benen med så mycket spritt i. Jag förundras över att en sån liten en verkligen vill ut och springa. Bara så där. Men jag hakar på, glad och tacksam så länge det varar. Vi sprang och hon fick välja väg. Till min förvåning blev hon liksom aldrig klar.

- Den vägen Mamma, sa hon med iver.

Och så sprang vi längre och längre bort. På Ängvallen var vi ett bra tag och gjorde kullerbyttor, stod på händer och hjulade. Bara mysigt! Peppande det där att stå på händer och greja igen. En utmaning att klara av allt det där som barnen nu vill göra mer av.

Ja, en underbar lördag, helt enkelt. Ni med, va?

"Dear Iceland. We said you'd pay back in cash, not ash."

Ojojoj vad kul det där var.

Lunchspin med ett underbart gäng, i vårsolen. (Inte ute nej, men ändå..)

Lite extra kul att jag drog med Niki i sista sekund. Han hade inte tänkt att lunchspinna.

- Häng på då, sa jag. Hur mycket bättre kommer du må efteråt?

Sen var det klart! Han vet, precis som alla, att det känns SÅÅÅÅ HIMLA SKÖNT!

Så, fredag eftermiddag. Träningen klar. Solen skiner. Snart fin burgare från form och jobb i några timmar till. Sen, fredagsmyyyyys!

Igår var en lååååång dag!

Gick upp tidigt som tusan för att göra lite jobb på datorn.

Niki var iväg och körde funktionell styrka. Det är lustigt det där, Mamman och Pappan i det här huset springer alltid iväg och tränar. Undrar hur våra barn kommer uppfatta det. Som normalt troligen. När jag klär på mig här hemma, säger Elias alltid:

- Ska du träääna Mamma?

Oliven hade namnsdag, så vi firade henne. Hon fick ett mini-växthus i present och en massa frö-påsar och jord och så. Hon firade själv med att tappa sin första tand!

Sen var det skola för min del. Alla var så sega idag. Undrar hur det kan bli så? Masspåverkan liksom.

På eftermiddagen hade vi besök av en reporter SVTs dokument inifrån. Han pratade om grävande journalistik i tre timmar och underhöll verkligen hela tiden. Hur kul och intressant som helst.

Sen åkte jag ut mot Nacka och vidare mot Gustavsberg. Ute på Skevi hade jag en timmes yoga och mental målbildsträning för Swedish Match, som jobbar mycket fokuserat med utbildningsdagar för sin personal. En superhäftig grupp som verkligen gav allt. Resultat därefter!

På väg hem stannade jag i Kista. Orkade egentligen inte, men gjorde det ändå. Gick runt där och tittade på kläder och skor och saker. Inget intressant alls. Ett par fina, svart skor, men de såg hårda ut.... Jag har en misstanke om att jag har tappat mitt shopping-intresse. Jag har inte köpt något på jättelänge, och är inte heller intresserad.

Märkligt. Och bra, tror jag..... Skönt liksom.

Nu är det fredag och alldeles strax är det spinning. En av veckans höjdare tycker jag. Känslan efteråt, när det är fredag eftermiddag, träningen är avklarad och jag får äta jättegod och fräsch lunch från form, mmmmmm......

Ännu en dag som börjat med yoga. Världsbäst! Så underbart skönt sätt att starta sin dag.

I dag var det många med. Några nya ansikten; undrar varför det var så just idag? Jag gissar på att vårljuset inspirerar till härlig träning.

Här om dagen var jag på naprapatbehandling. Jag hade så himla mycket trassel med ett öra! Genom tiderna har vi märkt, att det finns så mycket mer som går att behandla, än bara ont i kroppen, så jag tänkte att det var värt ett försök.

Niki Hjälpte mig med att släppa på låsningar i nacken och bröstryggen. Sen satte han akupunktur, fyra nålar. det kändes helt ok under tiden. Efter blev jag helt slut på en gång. Dagen efter kändes axlarna som mörbultade! Heeeelt otroligt! Och helt väntat. Det kallas för behandlingsreaktion och är ett tecken på att man kommit åt problemet. Idag känns allt riktigt bra och till min förvåning är örat helt normalt igen! Det kom alltså från axlarna. Coolt.

På tal om naprapati så vet ni vart vi finns va? Nu när löpsäsongens start möts av den stora trädgårdstiden. Ont i ben, fötter, knän, rygg, axlar och nacke är vanligt så här års. Hjälp finnes på nära håll :-)

Jag älskar gamla saker. Jag vet verkligen inte varför, men gamla hus, gamla möbler och gamla kläder triggar min fantasi. Det känns i alla fall rätt att återanvända tycker jag. Och så är det meditativt att fixa och trixa med gamla saker. Och så tycker jag att gamla, gedigna möbler har själ. Och hela vårt hus har själ, så det passar med sånt här.

Jag älskar oxå auktioner och antikaffärer, loppisar och marknader. En riktig favorit är "pryl-boden" nere vid stationen, eller "begagnade affären" som Mamma alltid säger. Där brukar jag snoka runt då & då. Alla gamla, udda kaffekoppar, halvtrasiga stolar, ramar, tyger, ååååhhh vad härligt. I fredags hittade jag en gammal kökssoffa med plats för två att sova i, och två stolar som hörde till. 150 kr kostade kalaset! Så idag har jag slipat, tvättat, torkat, målat, och bäddat till en ny sovplats. Barnen har varit med och hjälpt till. Tur är väl det, "annars hade det gått dubbel så fort", som Pappa brukade säga till Gunnar, när han ville hjälpa till när han var liten.

Svärföräldrarna, som bor nere på en fin liten ö i den Kroatiska arkipelagen och har restaurang och atelje samt helpensionsboende för besökare, har varit på sin årliga hemvändar-turné och hälsat på.

I år kom de först och hälsade på en sväng, sen åkte de till släkt i Finland, sen kom de tillbaka, sen åkte de till Kina i tre veckor och sen kom de tillbaka därifrån i fredags.

Med sig från Kina hade de kimonos och Kinaskor till barnen. Till Niki hade hade de köpt en jättefin om gammal, Kinesisk medicin, översatt till Engelska. OTROLIGT intressant.

Det finns så mycket gammal kunskap, som glömts bort för att den "nya" läkarkonsten revolutionerat världen. Men det betyder ju inte att den gamla slutar vara bra.

I boken finns en massa symptom uppräknade, och sendan listas behandling för åkommnorna. Bla läser jag att, för att motverka för tidigt grånande hår och för tidigt håravfall, skall men borsta håret 100 ggr varje dag. (Och stimulera vissa akupunkturspunkter med nålar)

Med ett leende minns jag vad min Mamma sade till mig, som hennes Mamma sade till henne, som Gammelmormor sade till Mormor:

- Borta håret med 100 drag varje dag, så får du tjockt och fint hår.

Ja, så nu går jag här hemma och borstar håret, med akupunktursnålar i pannan, mitt uppe på huvudet och vid tummarna. Söndags-mys :-)

http://www2.idrottonline.se/templates/Page.aspx?id=308820

Jag fick ett mail från Gary på Spin of hope:

Hej Alla!
Spinn of Hope 2010 är nu över.
Än en gång har vi, tillsammans med 35 medverkande friskvårdsanläggningar, genomfört ett väldigt lyckat friskvårdsarrangemang.

Så här blev resultatet av årets Spinn of Hope:

- 35 deltagande anläggningar på 32 orter (2009 = 25)
- 441 lag, med ett snitt på 12,8 lag/anläggning (2009= 301 lag och snitt 14,7 lag)
- Mer än 4.000 personer deltog (2009= ungefär 3.000 personer)
- Över 800.000 kronor insamlat till Barncancerfonden (2009 = 551 272 kr)

Jag är personligen väldigt nöjd och stolt med Spinn of Hope och all den positiva kontakter med er. Vi har inte sammanställt allt ännu men vi kan redan nu se att 2010 blev bra, riktigt bra.
Det finns en del förbättringar på vår "to do" lista och vi hoppas att ni vill ta några minuter av er tid att fylla i denna enkät på totalt 11 frågor. Jag hoppas att ni på
anläggningarna har haft roligt under Spinn of Hope och jag hoppas innerst inne att ni är med på lördagen 26 mars 2011 då vi kör Spinn of Hope för tredje gången!

/ Gary

Solen kämpar för att skicka sina strålar genom den molnfyllda vårhimlen.

Solen lyckas nästan. Svaga stålar av ljus speglar sig i Stockholms ströms vatten som lekfullt hoppar och porlar.

En kille med musiklurar i öronen står och fiskar vid kajkanten. Det ser fridfullt ut.

Fåglarnas vårsånger blandas med ljudet från bilarnas framfart på de grusiga vägarna.

Vinden sveper förbi. Inte kallt; ljummet.

Människor är på väg. Till sina jobb. Från sina hem. I sina liv.

Det är vår och morgon vid Slussen i Stockholm och det är härligt att vara här.

För en stund :-)

Oj, så mycket kul träning det blivit på sistone.

Torsdag - morgon-funktionell, 60 minuter rask promenad och dance på kvällen

Fredag - långpromenad

Lördag - spin på morgonen och löpning på eftermiddagen

Söndag - löpning ute, intervaller

Måndag - dubbelpass funktionell styrka + yoga

Tisdag - dance

Onsdag - morgonyoga

Det känns i kroppen. I benen. Och jag vet vad det är som känns mest. Funktionell styrka och yoga! Bra grejer, det där!

Folk läser bloggen, det märks. Jag har fått en hel del frågor om hur man kan komma igång med att jogga ute, på ett bra sätt.

Jogga ute (och inne) gör jag för att det är så himla härligt! Det ger energi, lust, frid och nya tankar. Här är mina bästa tips för en bra start. När du väl är igång, är det bara att fortsätta och anpassa efter dagsform, humör, underlag osv...

1. Börja lungt och ställ inga krav på dig själv, annat än att du ska ut och hålla igång. Kör gärna jogga / gå-teknik de första gångerna. Gå 3 minuter, jogga 2. Gå 2 minuter, jogga 3. Typ!
2. Låt de första löprundorna lämna kvar en skön känsla i kroppen. Sänk ribban lite i början. Om du pressar dig själv till du nästan spyr, blir motståndet för stort när du skall ut nästa gång.
3. Välj bra skor! Tänk att dina knän och fötter ska hålla länge. Bra löparskor utprovade för just dina fötter, är rikigt viktigt och bra. Gå & löpkliniken!!!!
4. Stretcha efteråt de första gångerna i alla fall. Minskar stelhet.
5. Njut medan du är ute. Det är underbart, när allt kommer omkring :-)

I går var det dance. JAg är förstummad och glad över hur enkelt och bra all koreografi faller på plats. Ni som dansar på tisdagar är stjänor. STJÄRNOR är ni. I morse var det yoga. Ljuvlig start på dagen. Lugnet som landar i kroppen, lever kvar hela dagen. Så skönt, så bra.

Danne har kommit hem från två fina veckor i Thailand. Nu tycker jag vi kör hårt med honom ett tag :-) Tony har varit på Cypern i en vecka och fröjdat. Även han bör få veta att han lever när han kommer hem, eller hur ;-) Maria var i London över påsk och slarvade bort bagage och nycklar och, ja allt! Men annars var det visst bra.

I dag fyller min Pappa år. Vi var där hela gänget i morse och sjöng och fikade tårta och så. Hoppas han haft en riktigt bra födelsedag. Grattis Pappa.

Min två favorit-Per i hela världen,

Per Gunnar & Per Elias <3

Funktionell styrka! Det är ett fenomenalt bra pass det! Jag är övertygad om att det passet skulle göra mig starkare och bättre. Tyvärr får jag inte till det denna termin med f.s. Dock blev jag påmind när jag hoppade in för Niki i torsdags morse. Oj, oj, oj.... Träningsvärk i tre dagar.

I dag blev jag påmind om mina svagheter. Först när vi cyklade till Alsike och lekparken där vid skolan. Jag testade att göra det där som man gjorde varje rast när man var liten; att hänga i stängerna och snurra runt, snurra upp och snurra ner. 

Idag undrade jag vad som hade hänt? Det gick inte alls att lätt och smidigt svinga sig upp och snurra runt och göra en volt ner. Upp kom jag knappt. Runt gick bra, men sen blev jag yr på en gång.

- Va fan, sa jag till Niki. Vad taggad man blir, nu bara MÅSTE jag lära mig det här igen.

- Man? undrade Niki, och kände i visst inte som jag.

Jag tror att funktionell styrka skulle vara ett bra pass för att träna upp alla de muskler som behövs för att "snurra och klättra".

Vid lunch träffades alla cyklister hemma hos Mamma & Pappa. Mamma hade varit ute och kört på sin fina "syanpse" och undrade ett tag om den faktiskt gick på batterier, så snabb var den. Gunnar hade varit ute och kört 7 mil på sin gamla cykel. Vet att han bara väntar på rätt tillfälle att släppa loss sin nya canondale. Vår familj hade som sagt cyklat till Alsike och sen hem. En rejäl tur för småtjejerna på sina rosa cyklar med minimala hjul. TUR att det fanns mycket mat hos mor & far.

Lite senare blev det en löptur i kvällssolen. Det gick inte att stå emot. Helt underbart pass med "ryck i backar". Även där blev jag plågsamt klar över mina tillkortakommanden. Det fattas en hel del styrka, fart & spänst i steget. Funktionell styrka skulle vara perfekt!

För er som gillar terränglöpning kan jag tipsa om Skottsilavarvet de närmasta dagarna. Det är en sjö under lilla järnvägsbron, sen följer löpning i geggamoja, vattenpölar, snö och på åkerkanter. Å sånt gillar ju jag, i alla fall.

För att få lite balans i tillvaron, bakade massor av härliga, farligt goda kanelbullar. Mmmm...

Familjen började dagen på form. Pappa = step up, Mamma = spin, Barnen = hjälpte Sandra i receptionen. Så HÄRLIGT!!!! att börja sin lördag med svettig träning på form. Kul var det!

Sen bar det ut i skogen, för att leta reda på påskäggen, som påskharen som bekant lägger lite här och var i skogen. I skogen blev det picknick i solen. Tänk så härligt det är när solen och värmen äntligen kommer och den oändligt långa och kalla vargavintern är slut! Åhh!

Där i skogsgläntan värmde solen ner på torra löv och spirande blåsippeblad. Det doftade vår.

- Vad gott det luktar, sa Olivia.

- Vad luktar det då, frågade jag. 

- Skog! svarade hon och sprang vidare på jakt efter påskäggen.

När vi grillat och fikat och ätit påskgodis i flera timmar, passade jag på att springa hem. 11km blev det. I strålande sol :-)

Maja ville abslout springa med mig. Jag förklarade att det var lite långt kanske. Lovade flickorna att vi skulle springa ihop när jag kom hem.

Hade nästan glömt när jag väl kom hem, men där stod två flickor i svarta tights och springskor och T-shirts. Tillsammans stack vi ut och sprang runtom. Maja ville aldrig sluta. Vad häftigt - att det finns en sån stark lust till att röra på sig. Redan från början.

Kolla får ni se - vilken skillnad på inte ens en månad! Välkommen våren!

Familjen började dagen på form. Pappa = step up, Mamma = spin, Barnen = hjälpte Sandra i receptionen. Så HÄRLIGT!!!! att börja sin lördag med svettig träning på form. Kul var det!

Sen bar det ut i skogen, för att leta reda på påskäggen, som påskharen som bekant lägger lite här och var i skogen. I skogen blev det picknick i solen. Tänk så härligt det är när solen och värmen äntligen kommer och den oändligt långa och kalla vargavintern är slut! Åhh!

Där i skogsgläntan värmde solen ner på torra löv och spirande blåsippeblad. Det doftade vår.

- Vad gott det luktar, sa Olivia.

- Vad luktar det då, frågade jag. 

- Skog! svarade hon och sprang vidare på jakt efter påskäggen.

När vi grillat och fikat och ätit påskgodis i flera timmar, passade jag på att springa hem. 11km blev det. I strålande sol :-)

Maja ville abslout springa med mig. Jag förklarade att det var lite långt kanske. Lovade flickorna att vi skulle springa ihop när jag kom hem.

Hade nästan glömt när jag väl kom hem, men där stod två flickor i svarta tights och springskor och T-shirts. Tillsammans stack vi ut och sprang runtom. Maja ville aldrig sluta. Vad häftigt - att det finns en sån stark lust till att röra på sig. Redan från början.

Den där promenaden med familjen i Stockholm, blev en perfekt utflykt för en ledig långfredag. Vi åkte in till söder och strosade från lekpark till lekpark. WOW, vad många och roliga det finns.

Barnen var supernöjda med alla lekplatser och att bli bjudna på chokladägg i butikerna. Mamman & Pappan var supernöjda med att få sitta stilla en stund i vårsolen och luncha med familjen på ett trendigt café med bra sallad.

En dag då jag bara ville vara ledig, ledig, ledig!

Åh, tänk så skönt med en hel dag hemma och bara städa och pyssla inför påsken. Jobba undan lite och rensa hemma. Lyssna på radio och låta tankarna vandra. Mmmm...

Istället fick jag gå upp och ta Nikis pass 6.30, funktionell styrka.

Det var verkligen otroligt kul! Och jobbigt.

Men sen ville jag bara vara ledig, ledig, ledig.

Ändå blev det tåget in till Stockholm och skolan.

Ett skönt skrivuppdrag på förmiddagen tog mig till Mariakyrkan för en målande beskrivning av en miljö. Stillsamt och vackert var det där på Skärtorsdagen.

På eftermiddagen var det besök på EXPRESSEN & DAGENS NYHETER.

Vi fick en större inblick i vad det innebär att jobba där. Vår guide berättade om hur det känns att ha ett förtroligt samtal med någon och hela tiden veta att personen kommer bli mycket ledsen dagen efter då deras historia hårdvinklats och hängts ut i kvällstidningen.

Jag kände mig glad över att jag har mitt jobb och inte deras :-)

Jag gillar att röra på mig, så från det stora tidningshuset tog jag en promenad till centralstationen. Det tog ett tag! 

Så otroligt mysigt att strosa genom Stockholm på gator man inte går så ofta. Alla små butiker, cafér, parker och hus. Helt underbart. Stockholm är en vacker stad. Jag gick där och njöt och önskade att min lilla familj varit med mig.

Väl hemma, var det ombyte och dance. Jag var inte helt upplagd för det heller, om jag ska vara riktigt ärlig. Trött i huvudet och trött i kroppen efter morgonpasset. Men naturligtvis blev det hur kul som helst. Fantastikst imponerande att all koreografi och alla moves bara faller på plats hos deltagarna.

Sen till slut, på kvällen, blev det äntligen påsklov. Yoghurtglass och sista delen av Millenniumtriologin. Påsken är en riktig favorit!