En sån fin dag - vårsol och värme.

Barnen kunde cykla till dagis idag.

Jag fick blommor och fin-choklad idag. Jätteglad blev jag för det, såklart!

Dance med massor och moves och en hel sal av fantastiska dansare :-)

Hann hem och se en glimt av "Mästarnas mästare". Synd att inte Louise vann.

Hon och jag tävlade tillsammans i simmning när det begav sig. Vi simmade SM och var även på landslagsuppdrag ihop.

Fast hon var helt outstanding redan då. På allt hon gjorde. Riktigt grym tjej med tävlingsnerver av stål. Bäst när det gäller. Hade varit kul om hon vunnit! 

Niki och jag är helt slut idag. På ett väldigt trevligt sätt.

Igår steg vi upp vid fem och körde på med spin of hope under hela dagen.

Vilken underbar stämning det var på form i går!

Vilken fantastiskt rolig dag.

Och utöver det, vilken otroligt fin sak.

Våra genemsamma krafter i går, gav ca 40.000.- till Barncancerfonden.

Samtidigt genomfördes aktikonen på 35 olika ställen i Sverige.

441 lag deltog. Mång drop-in-platser tillkom.

Flera ställen anordnade lotterier.

Jag håller tummarna för att slutsumman kommer så nära 1 miljon det bara går.

Jag ÄLSKAR såna här tillställningar.

Vad kul vi hade.

Let´s do it again :-) 

Nu är det en dag kvar till spin of hope.

Samma dag är det även Earthhour, alla släcker ljuset en timme,

till jordens och miljöns fördel.

Snacka om att vi kommer känna oss lyckliga på lördag!!!

Det är nämligen bevisat att man känner sig lyckligare när

man är med och bidrar och hjälper till.

Själv känner jag så här, för varje barn jag själv har skaffat, tre, behöver jag göra en aktiv insats för att hjälpa åtminstone ett annat barn någon annan stans i världen. Så det gör vi.

Hur som helst så gläder vi oss inför i morgon. 19 lag kommer vara med och hålla igång var sin cykel i 12 timmar.

Restaurangen kommer servera gott och mysigt hela dagen.

På kvällen blir det en riktigt middagsfest med en härlig buffé med massor av läckert.

Varmt välkomna.

I dag är det precis sex år sen Weronica lämnade oss.

Jag tänker på henne ofta. Hoppas hon känner det nånstans.

Hoppas att hon har det bra nu.

Weronica och det som hände, lärde mig så mycket.

Hon var en person som stack ut, man lade märke till henne.

Hon tog plats och gjorde sin grej.

De flesta hade något att säga om henne, fast alla inte kände henne.

Lustigt nog hörde jag aldrig Weronica prata om någon. Nånsin.

Hon hade nog fullt upp med sitt.

Weronica var en stor och självklar del av form.

Hon lämnade ett tomrum.

Jag minns dagen efter det hände, och jag hade danspass på kvällen.

Hennes plats längst fram till höger var tom. Fasansfullt tom.

Hennes förmåga att besegra de tuffaste, hårdaste utmaningar, var nog utomjordisk.

Jag vet att hon sprang en sista runda runt sjön.

Vi har döpt första priset i damernas långa sträcka i Valloxen runt efter henne.

Weronica, vi tänker på dig och minns dig och hoppas du har det bra <3

Nu är karusellen igång.

Form har via Handelskammaren lämnat in en anmälan mot Knivsta Kommun för snedvriden konkurrens. Problemet är inte konkurrensen i sig, fler aktörer lockar fler till friskvård, och det är bra. Problemet är inte heller att vårt koncept blir kopierat, termin efter termin. Det är ett tecken på att vi gör något bra. Problemet är att tjänsterna i kommunens regi erbjuds till "omöjliga priser", dvs priser som inte går att hålla, utan stora bidrag av skattepengar. Det är inte rätt. Inte i Knivsta kommun, inte heller i någon annan.

Vårt fall blir prejudikat, dvs ett talade fall för många fler ärenden av liknande art. Det är viktigt för företagare i Sverige, att frågan tas upp och att lagen har ändrats.

Självklart är inte vår önskan att Hälsohuset ska försvinna. Vi tycker Knivsta är stort nog för fler aktörer. Vi välkomnar lika spelregler för alla och hoppas att det på sikt ska leda till större utbud av friskvård till Knivstaborna.

Kanske ger detta utrymme för skattepengar att satsas där det så väl behövs, på ökat utbud av idrott och hälsa för Knivstas ungdomar.

Nu sticker Niki och jag till FOMM; Forum Of Manaul Medicine.

Naprapaternas stora årskongress med inbjudan föreläsare i intressanta ämnen som bindväv, ligament, idrottsskador och sånt. Ska bli kul! Upplysande, förhoppningsvis.

Önskar er alla en go fredag. Snart är det påsk!

Bror min kör lunch-spin idag, så ha så kul :-)

Helt i linje med tvärtemotet, blev det ingen löpning ute. Jag ville nåt annat precis i sista sekund. Det blev styrka & intervallöpning på form, med ordentlig stretch efter. Mmmm...

Styrka i gym ca 30 minuter:

• Rodd 5 minuter
• Rodd i dragmaskin + bröstflyes 3 varv
• Chins + dips 3 varv 
• Benpress + vadpress 3 varv
• Mage + rygg matta 6 varv

Löpband 18 minuter:

• 5 minuter 10 km/h
• 3 minuter 12 km/h
• 1 minut 10 km/h
• 2 minuter 13 km/h
• 1 minut 10 km/h
• 1 minut 14 km/h
• 1 minut 10 km/h
• 1 minut 15 km/h
• 3 minuter cooldown

Åsså streeeetch.

Tänk så enkelt och lätt det kan vara!

Märker ni att det är lite ojämnt tempo i bloggen? Jag har tänkt på det.

Ibland är det MASSOR att skriva om och berätta & visa.

Ibland är det tvärtom.

På tal om tvärtom; jag känner mig tvärtemot idag!

Vill göra allt tvärtemot, vill göra sånt jag inte brukar på sätt jag inte brukar.

Går trotsåldern verkligen aldrig över? Verkar vara utdragen för min del....

Idag har jag i alla fall varit i Hufvudstaden på uppdrag. Vi samlades hela klassen på Kungsholmsgruppens redaktion i "SoFo". Där tilldelades alla vari sitt artikel-uppdrag. Sen fick man resten av dagen på sig att utföra uppdraget och sätta ihop en artikel på 5000 tecken.

Jag fick följande uppdrag;

Second hand - en livsstil eller en trend?

Sjuuuukt kul! Så jag har vandrat runt på stan i olika second hand & vintage-affärer och pratat med folk och tittat på ljuvliga, gamla kläder.

Och unnat mig en lunch på Tures.

Nu ska jag ut och springa en stund i slasket. Sen ska jag försöka vara grymt effektiv! Fast, så här på en tvärtemot-dag känner jag för att slänga mig i soffan och äta praliner och röka cigaretter och läsa läskiga deckare.

En mardröm jag har återkommande, är att jag kommer försent till ett pass, inte har några kläder på mig när jag börja mitt pass, har glömt skorna, musiken etc.... Det är jättejobbigt att drömma den drömmen, så oerhört stressande. Och tiden bara rinner iväg medan jag letar efter mia saker, kläder, etc.

Idag hände det på riktigt.

Jag hade gjort en nya spellista och lagt in den på min telefon. Kollar i sista sekund att allt är ok. Det var det inte. Var tvungen att ladda ner listan igen. Tiden gick. Fan!

Kommer ner till form för sent, vilket aldrig är ok. Ska sätta igång musiken - funkar inte.

Shit! Tiden går, tiden går. JAg är stressad.

Jag kollar om jag glömt någon skiva som jag kan använda igen, något gammalt pass. Nä det verkar inte så. Jag blir tvungen att rusa hem och ta mitt pas från förra veckan.

Hittar det inte!!! Letar hysteriskt fram en annan skiva, stoppar in den i datorn och får upp en spellista på skärmen. Perfekt! Det passet blir kanon!

Rusar över till form, äntligen glad över att få starta passet.

NU har jag passet här, nu kör vi, säger jag och trycker på play.

Yoga-musik! Näääää jag dör!

Rusar in i salen, är min cd där kanske? Nix.

Vad göra? Klockan  tio över.

Jag drömmer.

Det måste vara så....

In i spinsalen igen, tar en skiva och tänker att nu får jag trolla.

Fattar efter ett tag att det ÄR min skiva. Passet med långa låtar från förra våren.

7 minuter + 7 minuter + 7 minuter + 5 minuter + 8 minuter!

Passet blev svettigt och jobbigt och bra. Jag kompenserade min miss med att köra extra hårt. Som tur är släpper även den värsta stressen när själva passet kommer igång.

Skammen har inte släppt riktigt än....

Gissar att jag får återuppleva allt all over igen i natt.... :-S

Förra fredagen fick jag lära mig ett nytt ord av en patient - parentesdag.

En dag som går snett från första början och sen fortsätter i samma riktning.

Hur man än kämpar är det liksom förgjort.

Dagar då mackan landar med smöret neråt.

Dagar då man prcis missar tåget istället för att precis hinna med.

Dagar då man inte behöver besvära sig med att köpa en trisslott.

Idag fick jag uppleva en sådan dag. Vaknade på fel sida; trött och med ont i kroppen.

- Mamma jag kan hålla ditt huvud hela natten så det vaknar på rätt sida, förslog lilla Maja.

Jag hade inte lust idag! Med nåt. Jag ville bara stanna i sängen hela dan. Gå omkring i pyjamas, dricka kaffe och lyssna på radio.

Min patient tipsade om att dessa dagar ge sig själv en liten brejk.

Ta allt med ro och inse att just idag måste inget bli perfekt.

Just idag får det bli som det blir.

Jag märkte att mina onsdagar är så himla bra dagar.

Jag känner mig så ovanligt lugn och landad på onsdagar.

Saker som annars gör mig stressad, biter liksom inte på ondagar.

Förstod efter ett tag att det finns ett samband mellan min sköna känsla

och morgon-yoga.

Jag kunde inte motstå att testa om det verkligen var yogan, eller bara onsdagarna i sig.

Denna vecka har jag gått upp klockan 6 varje morgon och kört yoga.

DET ÄR HELT FANTASTISKT!

Det som händer är att kroppen och sinnet blir väckt på allra bästa sätt. Kroppen och sinnet vaknar till djupa, lugna andetag, mjuka rörelser som låter värmer i kroppen öka sakta men säkert. Smidigheten kommer mer och mer för varje rörelse och lugnet sprider sig ut i varje del av kroppen.

Det är som att själen landar i kroppen, istället för att , som vissa dagar, fladdra omkring någonstans i närheten.

Jag känner mig hel och levande med morgonyoga.

En ny dimension.

Klev upp klockan 6 och körde yoga framför ett tänt ljus.

Efter det, hälsogröt med massor av nötter, frön och bär och ett stort glas grönt te.

Det här vårljuset får mig att vilja göra bra saker.  

Idag sken solen precis som i fjällen. Det värmde gott! All de vackra snön var bländande ljus & vit. Jag snörde på mig löparskorna. Dags för utepremiär!

Valloxen runt 16 km, mot statoil, genom kohagarna och så vidare. Det var underbart redan från början. Vid avtagsvägen vid Brunnby, in mot ekbackarna, fanns ingen avtagsväg. Bara snö! Jaha, vilken bra träning tänkte jag, och började springa in på den icke-existerande vägen. 15 cm ny snö, under det skare, under det 30 cm snö till. Jag sjönk igenom vid varje steg. Efter hundra meter, gav jag upp, vände om och valde asfaltsvägen på 77:an i stället.

När jag kom in mot Quallsta och Ledinge, var det sol i ögonen, fågelkvitter i öronen och frisk luft i varje andetag. Mmmmm....

Väl hemma - trött i benen!

Nu tänkte jag att söndagar är en strålande bra dag för löpning framöver. Så nu blir det så här i några veckor:

Måndag: vila

Tisdag: Dance + core

Onsdag: Morgonyoga + styrketräning

Torsdag: vila

Fredag: lunch-spin

Lördag: styrka + löpband intervaller

Söndag: löpning ute

Där var jag idag. I riksdagen.

Det var överraskande inte-så-oändligt-trist-som-jag-trodde. Snudd på intressant.

Att komma in var som att boarda ett flygplan. Väska och jacka i röntgen, gå igenom larmbåge. Följ med här, sitt där, sitt still och håll tyst.

I en dryg timme munhöggs det om allt från tåg & snöröjning till religion och kvinnofrid.

Det roligaste som hände var att den sista talaren sade

- Tack fru talman, istället för tack herr talman, till herr talman.

Detta fick herr talman att brista ut i ett fnitteranfall så han blev aldeles röd i ansiktet därframme bland alla kostymer.

Nu skall en artikel på 4000-5000 tecken in om detta. Intressant skall den vara. Hm....

Medan jag satt där, funderade jag på om man hinner träna när man arbetar med politik. Det såg ut som om de flesta inte hinner. Fast Hägglund såg ut att vara i fin form, Nyamko likaså.

Idag har det fyllts år! Thirty-something, som det heter. Jag håller fast vid det. Från och med nu fyller jag bara thirty-something.

Förr i tiden fick man vykort på sin födelsedag. Sådana kommer inte nu för tiden. Men nu ÖSER det ner gratulationer via facebook, sms och andra it-tekniska alternativ. Födelsedagsfantast som jag är, blir jag JÄTTEGLAD!!!!! Tack snälla för alla fina gratulationer.

När jag kom ner till form vid 6 i morse, var ljus tända i salen, en grattishälsning stod skriven på spegeln och en muffins med ett ljus i stod på min plats :-) Tack snaälla Maria & Jackie.

Morgonyogan gick in på sin 7:e vecka för terminen, och för min del har det hänta MASSOR! Effekterna av att köra yoga på morgonen börja visa sig ordentligt nu; jag blir tillockmed förvånad själv. Fick höra från deltagarna att de upplevde ungefär samma.

Sen hem till finfrukost & uppvaktning. Myyysigt!

Sen blev det spa i Stockholm, långlunch på Tures med räksallad och Italienskt vin, celeb-spotting & en massa skratt & fniss med Niki. Favorit; Akademibokhandeln, strosa runt på stan, fika, kolla in folk och så. En riktigt ledig dag.

Jag fick "köpar-skor" :-) Men inga spenderbyxor. Tack å lov. Tack igen för alla grattis som lyste upp min dag.

Kramar APT

- Nu får du ta och ge dig med att det är så härligt väder, sa Mamma. Alla är less på snön nu.

Nix! Inte jag. Jag tycker det är hääääääääärligt! Jag vill rulla mig i snön, riktigt frottera mig med all virlande, underbar, fin snö. Coolt med drivor upp till trädtopparna. Jag kan inte få nog. Än:-)

Jo, jag sprang ju på Eva Dahlgren på stan, med en uppgift från skolan.

Jag tyckte hon var shysst som tog sig tid, och jag kände mig rätt dum och stum för stunden.

När jag kom hem skickade jag iväg ett mail med de saker jag HADE velat säga, nämligen att jag lyssnat på alla hennes sånger, läst hennes texter & böcker och varit på fler konserter, och jag jag tycker hon är helt fantastisk. Och som sagt, skitsnygg!

Idag kom det här mailet till mig;

Dahlgren Eva (XXXXX.XXXXX@telia.com)

Skickat: den 1 mars 2010 09:38:11
Till: annapersdotters@hotmail.com

vilket härligt mail, ett sådant borde alla människor få på måndagsmorgnar :-)

allt gott till dig

eva

.....titta det snöar, allting är vitt, vitt, vitt!

I dag är det Mars månad! Under denna månad kommer vi få se en förändring av vädret. Fast det börjar ihållande, får jag säga.

Jag fyller år den 3 Mars, och jag minns att jag fick en cykel och en ny jeansjacka när jag fyllde 11. Då var det lagom varmt ute för att ta på nya jeansjackan och ge sig ut och cykla i vårsolen. Så är det inte i år.

Hur som helst, ett alldeles underbart snöväder som får mig vilja spendera hela dagen ute i snön!

Precis som ett antal personer från form faktiskt GÖR idag, i Vasalopet, öppet spår. En hel drös formare åker "I fäders spår mot framtida segrar", som det så tjusigt heter. Vi tänker på dem hela dagen och önskar dem alla en god tur.

Min 28-årsdag spenderade jag i "fäderns spår". Det var en upplevelse att skida 9 mil! Det var skönt att gå i mål. Jag minns att ag inte vågade ta av mig pjäxorna och strumporna, jag var helt övertygad om att alla tår ramlat av och låg lösa i strumporna; så kändes det.

Den där 28-årsdagen, kom min bror och Stefan Smeds och sjöng för mig, klockan 03.30, insvepta i filtar och med två leverpastejsmackor med ljus i på en bricka, i en fjällstuga uppe i Sälen. Det var en upplevese bara det.

Roland & Elisabeth Smeds följde sedan med hela vägen till start, längs vägen, till mål och skjuttsade oss hem. Bettan hade gjort massor av fina hambugare som vi kalasde på på väg hem. Vilka klippor de är, Smedarna. TAck <3